bellfrench

Vad är utbrändhet/utmattning?

I Sverige väljer man idag som medicinsk term att kalla ohälsotillståndet för utmattningssyndrom i stället för utbrändhet. Människor som drabbas får oftast en mängd skiftande kroppsliga symtom, koncentrationssvårigheter och djup trötthet som inte avtar efter en kortare periods vila. Det är främst den känslomässiga tröttheten som anses vara syndromets kärna.

Vad är orsaken?

I dag är de flesta överens om att det handlar omlångvarig stresspåfrestning; socialt, emotionellt eller annan form av livskris där individen inte getts eller givit sig själv möjlighet att vila eller återhämta sig. Det handlar på så sätt om den sammantagna belastningen från arbetslivet och livssituationen i övrigt. 

Långvarig stress har visat sig leda till sämre sömnkvalitet och störd återhämtning. Detta har visat sig ha central betydelse för utveckling av syndromet. Förhöjd stressnivå bidrar bland annat till ökad ämnesomsättning som kan leda till svårigheter att somna in, täta uppvaknanden och känsla av att inte vara utsövd. Det har visat sig att sömnen påverkas negativt av framför allt oro inför morgondagen.

Utmattningsförloppet?

Utmattning uppstår som följd av att att man under längre tid utsatts för stress och krav som successivt påverkat och minskat den inre styrkan. En kontinuerlig förlust kan i detta sammanhang leda till upplevelse av förlorad tro på sig själv, försämrade levnadsförhållanden, förlust av materiella värden, tid, pengar och kunskap.

Den uppkomna förlusten leder i sin tur vidare till försämrad förmåga att hantera fortsatta påfrestningar i livet. Viljan att försöka komma till rätta med den uppkomna situationen leder oftast till att allt mer tid avsätts för att hantera den uppkomna belastningen på bekostnad av till exempel sömn, motion och minskat socialt umgänge. Den första signalen på obalans och ökad stressbelastning är oftast rubbat sömnmönster.

Vår inre styrkor lägger grunden för vårt välmående, fysisk hälsa och socialt fungerande. Styrkorna är något som vi oftast kämpar aktiv för att behålla. Under utmattningsförloppet är det vanligt att vi under denna kamp upplever ilska, irritation och ångest. Om vi inte återhämtar oss kan den påbörjade kampen leda till uppgivenhet, tomhet och depressiva symtom som följd.

Vilka drabbas?

Den frågan är i dag fortfarande svår att svara på. Det finns studier som visar att attityder, värderingar och individuella egenskaper kan ha betydelse för utveckling av syndromet. Vissa har ökad stresskänslighet och minskad motståndskraft att hantera skilda stressorer. Det kan bero på vad personen tidigare lärt sig, medvetet eller omedvetet, utifrån ett socialt, kulturellt eller historiskt sammanhang.

Motståndsresurser?

Vi mår bra av:

• att uppleva känsla av mening och sammanhang
• socialt stöd
• trygghet och kontroll
• fysisk aktivitet och regelbundna måltider
• eget utrymme, att ge sig själv möjlighet till reflektion, njutning och fritidsintressen
• positiv självkänsla - att duga som jag är
• bild av mig själv som någon som kan hantera eller åtminstone uthärda en stressfylld situation